Varför smakar valpolicellavinerna olika?
Det är tillverkningsmetoden som avgör hur vinet kommer att smaka. Alla de nämnda vinerna från Valpolicella har sitt ursprung i samma druvsorter, huvudsakligen Corvina, Rondinella och Molinara.
Amarone görs av tidigt skördade valpolicelladruvor av hög kvalitet som får ligga på grunda torkställningar på ett svalt och luftigt ställe i upp till fyra månader. På grund av denna lufttorkning dunstar vattnet och musten blir söt och koncentrerad. De skrumpnade koncentrerade passito-klasarna som blir resultatet får sedan jäsa till torrhet. Vinet verkar dock aldrig riktigt torrt och ofta överskrids maximigränsen på åtta gram restsocker per liter.
Metoden att göra vin på helt torkade druvor kallas för Appassimento.
Vid ihållande luftfuktighet över 70% riskerar druvorna dock att angripas av sk botrytis cinerea, som också går under namnet ädelröta. Traditionellt anses att en viss botrytisering av druvorna bara är till godo för slutprodukten. Vinet blir då mer komplext.
De riktigt traditionella producenterna låter helt naturen styra över torkningsperioden och man ingriper inte alls annat än att man är synnerligen noga i druvurvalet. En del producenter har dock valt att göra helt modern Amarone där frukten går före allt annat och man styr noggrant temperatur och luftfuktighet genom ett datoriserat mikroklimat i torkningsanläggningarna. De flesta är idag gjorda på ett traditionellt sätt,
fast manuella fläktar finns tillgängliga och sätts på om luftfuktigheten blir alltför ihållande.
Amaronevinet lagras sedan på slovenska eller franska ekfat i normalt 2-4 år och sedan på flaska i allt från sex månader till flera år. Amarone 'bör' vara minst fem år gammal innan man dricker den. Många amaroneviner lagras i 10-15 år. Regionen Veneto, distriktet Valpolicella och staden Verona har inte bara Amarone att vara stolta över. I området tillverkas nämligen tre andra viner, båda sprungna ur apassimentometoden.
Ripasso får jäsa en andra gång tillsammans med jästresterna från alkoholjäsningen av amaronevinet, en metod som uppfanns av vinfirman Masi. Ripasso är alltså 'vanlig' Valpolicella som fått jäsa en andra gång på amaronebottensatsen. Det ger vinet smakrikedom, tyngd och struktur samt högre alkoholhalt. Ripassovinerna har bättre alkohol och kropp än de yngre vinerna, men de är ofta grövre eftersom metoden kan liknas vid att laga en kopp te med en använd tepåse. All den goda smaken har ju redan extraherats i den första vändan.
Valpolicella Superiore görs av en blandning av torkade druvor och färska druvor. Man tar helt enkelt och gör vin på druvor som torkat i ca en månad (mot minst tre månader för Amarone) och blandar detta med vin gjort på färska druvor.
'Vanlig' Valpolicella, framställs utan torkning av druvorna och bör drickas ung, efter ungefär ett års lagring. Den kan vara underbar, lätt och frisk, bräddfull av typiska morellsmaker. Men det finns gott om Valpolicella som säljs efter två, tre år och ofta redan är trött, eftersom det har för lite substans för att kunna lagras ordentligt.
Recioto, detta närmast kultförklarade vin, får sin kraftiga sötma av att de torkade druvorna inte får eller kan jäsa ut helt.
|